Ordlista över termer inom industriell säkerhet

Den europeiska lagstiftningen som fastställer de väsentliga hälso- och säkerhetskraven för maskiner och produkter som släpps ut på marknaden i EU. Den reglerar hur maskiner och produkter måste konstrueras, skyddas, bedömas och dokumenteras.

Regelverket övergår från maskindirektivet 2006/42/EG till den nya maskinförordningen (EU) 2023/1230, som träder i kraft den 20 januari 2027. Den mest betydande förändringen är strukturell: eftersom det är en förordning snarare än ett direktiv gäller den direkt i alla EU-medlemsstater utan att någon nationell införlivning behövs, vilket ger mer enhetliga krav i hela EU. Utöver detta måste uppkopplade maskiner tåla rimligt förutsebara illvilliga ingrepp, inklusive obehörig åtkomst eller manipulation, om detta skulle kunna påverka deras säkra drift eller leda till en farlig situation. Bruksanvisningar får tillhandahållas digitalt, med papperskopior på begäran, och försäkran om överensstämmelse får göras tillgänglig digitalt. Sex kategorier i del A kräver överensstämmelsebedömning av tredje part, inklusive två nya kategorier som omfattar system för maskininlärning som utför säkerhetsfunktioner.

Hur Troax har anpassat sig: Troax produkter är redan konstruerade och dokumenterade för att uppfylla både direktiv 2006/42/EG och den nya förordningen. Vissa paneler är oberoende typgodkända av TÜV: våra Smart Fix-maskinskydd (ST20- och ST30-nätpaneler) är slagtestade till 2 100 joule i enlighet med EN ISO 14120.

Skyddssystemen är konstruerade enligt EN ISO 13857 och EN ISO 14120, harmoniserade standarder som medför en presumtion om överensstämmelse med de väsentliga hälso- och säkerhetskraven i bilaga III.

I enlighet med EN ISO 12100 ska maskinskydd väljas och konstrueras utifrån maskinens riskbedömning, så att skyddslösningen är anpassad till de specifika riskerna och driftsförhållandena. Vårt team kan hjälpa dig att välja rätt skydd för just din tillämpning. Troax-produkter levereras som komponenter och blir maskinskydd som ska CE-märkas när de monteras på plats tillsammans med den maskin de skyddar. Vi tillhandahåller en försäkran om överensstämmelse med hänvisning till den nya förordningen redan innan den träder i kraft den 20 januari 2027.

CE-märkning (från det franska ”Conformité Européenne”, vilket betyder ”europeisk överensstämmelse”) är en tillverkares försäkran om att en produkt uppfyller EU:s väsentliga lagstiftning om hälsa, säkerhet och miljöskydd, vilket gör att den får säljas och transporteras fritt inom hela Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. För maskiner föregås CE-märkningen av en riskbedömning, tillämpning av harmoniserade standarder samt sammanställning av en teknisk dokumentation och en försäkran om överensstämmelse.

En standard från Internationella standardiseringsorganisationen (ISO), antagen som en europeisk standard (EN), omfattar konstruktion och tillverkning av både fasta och rörliga skydd som används för att skydda människor mot risker i samband med maskiner.

En standard från Internationella standardiseringsorganisationen (ISO), antagen som en europeisk standard (EN). Den omfattar säkerhetsavstånd för att förhindra att armar och ben når riskzoner. Den gör det möjligt för organisationer att genomföra effektiva riskbedömningar genom att tillhandahålla exakta värden för säkerhetsavstånd, vilket säkerställer bättre skydd mot risker i samband med maskiner.

Standard från Internationella standardiseringsorganisationen (ISO), antagen som en europeisk standard (EN). Den omfattar placeringen av skyddsanordningar i förhållande till människokroppens närmningshastighet.

Standard från Internationella standardiseringsorganisationen (ISO), antagen som europeisk standard (EN). Den omfattar utformningen av säkerhetsrelaterade delar av styrsystem, där prestandanivåer (PL) används för att bedöma hur tillförlitligt en säkerhetsfunktion fungerar.

Standard från Internationella elektrotekniska kommissionen (IEC). Den omfattar funktionssäkerheten hos säkerhetsrelaterade elektriska styrsystem på maskiner, med användning av säkerhetsintegritetsnivåer (SIL). Den är den elektriska/styrtekniska motsvarigheten till EN ISO 13849.

Standard från Internationella standardiseringsorganisationen (ISO). Den omfattar de allmänna principerna för riskbedömning och riskminskning avseende maskiner, samt den grundläggande standarden för maskinsäkerhet.

Standard från Internationella standardiseringsorganisationen (ISO). Den omfattar säkerhetskrav för integrering av industrirobotar och robotsystem (tillämpnings-/cellsidan av robotsäkerhet).

Teknisk specifikation (TS) från Internationella standardiseringsorganisationen (ISO). Den omfattar säkerhetskrav för samarbetsrobotar (cobots) som arbetar tillsammans med människor.

Europeisk standard (EN) som omfattar hygienkrav för konstruktion av maskiner för livsmedelsbearbetning.

Standard från Internationella standardiseringsorganisationen (ISO), antagen som europeisk standard (EN). Den omfattar hygienkrav vid konstruktion av maskiner.

SBSC står för Svenska Brand- och Säkerhetscertifiering – ett svenskt certifieringsorgan som certifierar produkter, företag och personal inom brandsäkerhets- och säkerhetsområdet.

Riskbedömning är en serie logiska steg som på ett systematiskt sätt möjliggör analys och utvärdering av de risker som är förknippade med maskiner. Riskbedömningen följs av riskminskning. Denna process kan vara nödvändig för att i möjligaste mån eliminera faror och på ett adekvat sätt minska riskerna genom införande av skyddsåtgärder.

Den tekniska dokumentationen (eller CE-dokumentationen) är en omfattande samling dokument som styrker att en produkt uppfyller alla tillämpliga EU-direktiv och förordningar. Tillverkare måste sammanställa och underhålla denna dokumentation innan de anbringar CE-märkningen och släpper ut sin produkt på den europeiska marknaden. Denna dokumentation ligger till grund för en försäkran om överensstämmelse, som visar hur en maskin uppfyller de lagstadgade kraven. Den omfattar vanligtvis riskbedömningen, konstruktionsunderlag, testresultat och de standarder som tillämpats.

Fysisk barriär, utformad som en del av maskinen, för att ge skydd. Oftast nätpaneler som skiljer människor från maskinens rörliga eller farliga delar. Maskinskydd håller operatörerna på ett säkert avstånd samtidigt som maskinen kan köras och är ett centralt krav i lagstiftningen om maskinsäkerhet.

Skydd som är fästa på ett sådant sätt att de endast kan öppnas eller avlägsnas med hjälp av verktyg eller genom att förstöra de fästdon med vilka skyddet är fastsatt.

När det är avsett att den fasta skyddsanordningen ska avlägsnas ska fästena förbli fästa vid skyddsanordningen eller maskinen så att de inte kan gå förlorade eller utelämnas vid återmontering. Fästen som sitter fast och manövreras med verktyg möjliggör korrekt och repeterbar åtkomst för underhåll.

Det minsta avståndet från en fara vid vilket en skyddskonstruktion måste placeras. Masstorleken och skyddets placering beräknas för att uppfylla kraven på räckvidd som anges i de relevanta standarderna.

Funktionell säkerhet är den del av systemets totala säkerhet som säkerställer att automatiska skyddssystem fungerar korrekt vid fel eller haveri. Ett exempel är en säkerhetslåsanordning som stoppar en maskin när en lucka eller ett skydd öppnas. Funktionell säkerhet bedöms utifrån standarder som EN ISO 13849 och IEC 62061.

En sammansättning av enheter och/eller komponenter som samverkar för att utlösa skyddsåtgärder eller detektera närvaro. En säkerhetsanordning som projicerar en rad infraröda strålar tvärs över en öppning, till exempel ingången till en maskin eller cell. När en stråle bryts, av en hand, en kropp eller ett föremål, signalerar anordningen till maskinen att stanna. Ljusridåer eller strålar skyddar åtkomstpunkter där en fysisk grind skulle bromsa arbetet och används tillsammans med fasta maskinskydd för att skydda personer.

Stålkonstruktionen som används för att lagra varor på pallar på höjd i lager och distributionscentraler. Säkerheten beror på att stolparna skyddas mot stötar och att lasten som den bär är ordentligt säkrad.

Ett nät som monteras på baksidan av pallställ för att förhindra att varor faller ut ur stället och ner i gångarna eller på personer nedanför. Klassificeras efter den stötenergi den kan absorbera, mätt i joule.

Ställageskydd är den uppsättning system som gör att ett lastat ställage är säkert att lagra i och säkert att arbeta bredvid. Det fungerar på två sätt. Den första är att förhindra att varor faller ut ur stället: ett nät som förhindrar kollaps täcker ställets baksida och sidor så att en pall eller kartong som lossnar inte kan falla ner i gången eller på personer nedanför. Den andra är fallskydd inuti stället: nätplattor fångar upp allt som kan falla genom en nivå, medan avdelare håller varorna åtskilda och säkerställer korrekt plockning.

Näthyllplan som placeras på pallställsbalkarna för att bära pallar eller löst gods. Den öppna strukturen släpper igenom vatten från sprinklersystemet, vilket bidrar till att uppfylla kraven på brandbekämpning.

ESFR står för Early Suppression, Fast Response (tidig släckning, snabb respons). Det är en typ av sprinklersystem som är utformat för att snabbt bekämpa lagerbränder. Hyllor och golv av öppet nät stödjer ESFR-systemets prestanda genom att låta vattnet nå varorna nedanför.

Den golvyta i en byggnad som kan hyras ut eller användas produktivt. Väl utformad lagring skyddar den uthyrningsbara nettoytan genom att förvara tillhörigheter och utrustning i avgränsade utrymmen istället för att de tar upp användbar golvyta.

En fysisk barriär som separerar människor, fordon och infrastruktur för att förhindra kollisioner och skador vid påkörning. Moderna barriärer är ofta tillverkade av flexibelt polymermaterial som absorberar stötar och återtar sin form.

Ett system utformat för att avskilja fotgängare från fordonstrafiken och fysiskt separera människor från rörlig utrustning. Till skillnad från en stötbarriär är dess främsta uppgift att styra och skydda fotgängarnas rörelser snarare än att absorbera stötar från fordon.

En stötbarriär tillverkad av flexibel polyeten istället för styvt stål. Vid en kollision genomgår polyeten en elastisk deformation och absorberar den pålagda kraften för att minska den belastning som överförs till betonggolvet. När kollisionen är över återtar barriären sin ursprungliga form, vilket minskar trycket som överförs till fästena och golvet och bidrar till att begränsa skadorna.

Ett mått på hur mycket stötenergi en barriär eller nätpanel kan absorbera, uttryckt i joule (J). Ett högre joule-värde indikerar motståndskraft mot en kraftigare eller snabbare stöt.

En kort, robust stolpe som används för att skydda en specifik punkt, ett hörn eller en öppning mot kollisioner med fordon, eller för att leda bort trafiken från ett utsatt område.

Den fysiska avskiljningen av fotgängare från fordonstrafiken, avsedda gångvägar avgränsade av skyddsräcken och grindar för att hålla de två åtskilda och leda rörelserna längs säkra vägar.

PAS står för ”Publicly Available Specification”. Det är en riktlinje som publiceras av British Standards Institution (BSI) och som fastställer testmetoder och vägledning för säkerhetsbarriärer på arbetsplatser, vilket hjälper köpare att konsekvent specificera barriärernas prestanda.

PMMA står för polymetylmetakrylat. Det är ett transparent akrylmaterial som används i säkerhetsspeglar. Det behåller sin form vid stötar istället för att splittras och motstår gulning vid UV-exponering.

Automated Guided Vehicle (AGV). Ett förarlöst fordon som följer fasta, fördefinierade rutter inom en anläggning, vanligtvis styrt av kablar, magneter, tejp eller markörer. Det transporterar gods längs fastställda vägar och stannar eller ändrar rutt när dess sensorer upptäcker ett hinder.

Autonom mobil robot (AMR). En självnavigerande robot som används för att flytta gods i ett lager eller en fabrik utan fast styrning. Miljöer där AMR och fotgängare delar utrymmet är beroende av detektering och tydlig avskiljning.

Teknik som upptäcker när fordon, eller fordon och fotgängare, befinner sig på en sammanfallande väg och varnar de som är i fara i tid för att de ska hinna reagera. Den täcker de delade utrymmen där fysiska barriärer inte räcker till.

Ett system som känner av när en person eller ett föremål kommer inom ett definierat avstånd från ett fordon och utlöser en varning. Baseras ofta på taggar, sensorer eller AI-kameror.

Ett detekteringssystem som varnar gaffeltruck- eller fordonsförare när en fotgängare befinner sig i närheten, och i sin tur varnar fotgängaren, vilket minskar risken för kollisioner i delade områden.

Styrning av fordonens och fotgängarnas rörelser inom en anläggning med hjälp av grindar, övergångar, signaler och detektering, vilket säkerställer ett säkert och effektivt flöde vid korsningar.

Ett område som en förare eller operatör inte kan se direkt. Speglar, sensorer och trafikstyrningssystem används för att täcka döda vinklar vid hörn, korsningar och i slutet av gångar.

Metoden att avskärma luftflödet mellan serverhyllor så att varm och kall luft inte blandas. Avskärmningen förbättrar kylningseffektiviteten och finns i form av avskärmning av varmgångar (HAC) eller avskärmning av kallgångar (CAC).

En inneslutning som fångar upp den varma frånluften bakom serverrack och leder tillbaka den till kylsystemet genom byggnadens varmluftskanal, vilket håller den åtskild från den kalla tilluften.

En inneslutning som håller kvar den kalla tilluften i gången framför serverrackarna, vilket säkerställer att den dras genom utrustningen istället för att läcka ut i rummet och blandas med den varma luften.

Den del av ett datacenter där IT-utrustning, serverrack och tillhörande infrastruktur är placerade. Dess utformning, säkerhet och luftflöde är avgörande för anläggningens prestanda.

En datacentermodell där flera kunder placerar sin utrustning i en gemensam anläggning. Varje hyresgästs utrymme är fysiskt avskilt, ofta med hjälp av en säker colocation-bur av nät.

PUE står för Power Usage Effectiveness. Det mäter hur effektivt ett datacenter använder energi genom att jämföra anläggningens totala effekt med den effekt som levereras till IT-utrustningen. Effektiv luftflödesbegränsning bidrar till att sänka PUE.

Ett mycket stort datacenter som drivs i enorm skala, vanligtvis av ett stort moln- eller internetföretag. Hyperscale-anläggningar prioriterar densitet, effektivitet och snabb, repeterbar expansion.

Ett nät av ståltrådar som är svetsade vid korsningarna och som används för att tillverka skydd, skiljeväggar, burar och hyllor. Den öppna strukturen kombinerar styrka och överskådlighet med luftflöde och ljusinsläpp.

Stål belagt med zink för att motstå korrosion. Galvaniserade ytbehandlingar passar i fuktiga, våta eller ångfyllda miljöer där målade eller pulverlackerade ytbehandlingar skulle brytas ned.

En hållbar, torr färgbeläggning som appliceras elektrostatiskt och härdas med värme. Den ger nätprodukter en slitstark, färgad yta för de flesta industriella inomhusmiljöer.

Ett globalt erkänt oberoende test- och certifieringsorgan. När TÜV Rheinland verifierar en produkt bekräftar det att produkten verkligen uppfyller fastställda säkerhets- och kvalitetsstandarder, vilka testas och verifieras av en tredje part istället för att endast påstås av tillverkaren. Detta ger oberoende bevis för prestandapåståenden.

Modulära nätväggssystem som delar upp ett utrymme i avgränsade, säkra områden för förvaring, avskiljning eller kontrollerad åtkomst, utan permanent konstruktion, och som kan omkonfigureras när layouten ändras.

Den plötsliga strömmen av statisk elektricitet mellan två föremål, som den lilla stöt man får när man rör vid ett dörrhandtag. Ofarligt för människor, men det kan skada känsliga elektroniska komponenter, därför är produktionslinjer för elektronik speciellt utformade för att förhindra detta.

Kontaktlinjen mellan två roterande valsar på en kalander, där papperet slätas ut och bearbetas. Klämzonen är en högriskpunkt som kräver noggranna skyddsåtgärder.

Varje punkt där två roterande delar, eller en roterande del och den rörliga banan, möts och dras inåt. Klämställen hör till de farligaste delarna av en pappersmaskin och är ett huvudfokus för skyddsåtgärder.

De två halvorna av en pappersmaskin. Den våta änden är där fibersuspensionen bildas och pressas; den torra änden är där arket torkas, kalandras och rullas upp. Var och en har olika krav på skyddsåtgärder.

En stor, uppvärmd torkcylinder som används för att torka mjukpapper och vissa papperssorter. Dess höga yttemperatur och tillhörande utrustning kräver skyddsanordningar som håller människor borta från farorna runt omkring den.

En panna i ett kraftmassafabrik som återvinner kemikalier och energi från förbrukad massalösning. Återvinningsområdet, inklusive pannan och kalkugnen, kräver tydligt avgränsade säkerhetszoner.

Det uppströmsliggande steget där inkommande stockar tas emot, barkas, flisas och transporteras vidare före massatillverkningen. Utrustningen här – flishuggare, barkningsmaskiner och transportband – medför risker för att bli påkörd och krossad.

Maskiner som spolar upp det färdiga papperet på rullar och spolar om det till mindre rullar. Tunga roterande laster och hög bananspänning medför risk för att fastna i klämspalten vid varje omställning.

Högtrycksrengöring av utrustning och ytor med vatten, ofta tillsammans med kemiska desinfektionsmedel. Miljöer där högtrycksspolning förekommer kräver korrosionsbeständiga material som tål upprepad rengöring.

Ett sätt att klassificera områden i en livsmedels- eller dryckesanläggning efter hygienrisk, vanligtvis låg, medel och hög. Varje zon kräver material och konstruktioner som är anpassade till dess krav på rengöring och kontaminering.

Utrustning och konstruktioner utformade för att undvika ansamling av smuts, rester eller bakterier, med ytor och fogar som är lätta att dränera och rengöra. Avgörande inom livsmedels-, dryckes- och läkemedelsproduktion.

Bekräftelse på att ett material är säkert att använda där det kan komma i kontakt med livsmedel och att det uppfyller relevanta livsmedelssäkerhetsstandarder. En användbar garanti för skydd och barriärer nära öppna produkter, där oavsiktlig kontakt inte kan uteslutas.

INOX, från det franska ordet inoxydable, ”oxiderar inte”. En korrosionsbeständig stållegering som är lämplig för hygienkritiska miljöer och miljöer där avspolning sker. Den tål aggressiv rengöring och extrema temperaturer utan att rosta.

Den sammanhängande kedjan av temperaturkontrollerade miljöer som skyddar lättfördärvliga varor från produktion till leverans. Kyl- och fryslager kräver material som fungerar vid låga temperaturer.